Dopingkontroll

Dopingkontroller är en verksamhet som definieras noggrant i den Internationella kontroll- och utredningsstandarden. I en dopingkontroll tas antingen urin- eller blodprov, eller båda. Dopingkontroller utförs både vid och utanför tävling.

Typer av dopingkontroll

Det finns två olika typer av kontroller: kontroller vid tävling och kontroller utanför tävling. En idrottare kan kallas till dopingkontroll när och var som helst, i hemlandet eller utomlands. Idrottsutövaren får en personlig kallelse.

Kontroller vid tävling
Med kontroller vid tävling avses dopingkontroller som utförs i samband med tävlingsevenemang. Om inte annat bestäms i den internationella eller behöriga antidopingorganisationens regler, omfattar detta en period som börjar tolv timmar före den tävling i vilken idrottaren ämnar delta och slutar då tävlingen och provtagningen i anslutning till denna är slutförd.

Prover som tagits vid tävling testas för alla kända dopingmedel och -metoder och för eventuell manipulering av provet.

Idrottsutövare som ska genomgå kontroll utses genom lottning eller enligt placering, eller på ett sätt som fastställs i tävlingsreglerna för grenen. Idrottsutövare kan också tas ut för kontroll enligt namn då det gäller kontroll vid tävling.

I vissa grenar kräver man att en idrottare som slår rekord (finländskt rekord, europeiskt rekord, världsrekord) visar ett negativt dopingprov för att rekordet ska bli officiellt godkänt. Då en idrottare sätter rekord ska idrottaren själv besöka en dopingkontroll på det sätt som bestäms i reglerna för respektive gren. Mer information fås från det egna specialidrottsförbundet.

Kontroller utanför tävling
Riktade dopingkontroller utförs även utanför tävling. Prover tagna utanför tävling undersöks för substanser med anabol effekt, peptidhormoner, tillväxtfaktorer och motsvarande substanser, β2-agonister, modulatorer som påverkar hormoner och metabolism, diuretika och övriga maskerande substanser samt för alla förbjudna metoder.

De internationella specialidrottsförbunden kan ha egna bestämmelser om de substanser som är föremål för kontroll. Idrottarens skyldighet är att känna till de regler som gäller honom eller henne.

Utanför tävling kallas idrottare till riktade kontroller eller genom lottdragning bland till exempel de idrottare som deltar i en träning eller ett läger. I riktade kontroller har FCEI eller annan antidopingorganisation som beställt kontrollen tagit ut idrottsutövaren för kontroll.

Riktade kontroller görs främst på idrottare som hör till en testningspool eller ett landslag. Alla idrottare som omfattas av antidopingregelverket kan dock bli föremål för FCEI:s riktade kontroller både vid och utanför tävling.

Till kontrollerna utanför tävlingar hör även de uppföljande kontroller som utförs för att klarlägga resultaten av tidigare kontroller och kontroller som utförs under en avstängning som utdömts för en dopingförseelse.

Typer av prov

I en dopingkontroll tas antingen urin- eller blodprov, eller båda. Blodprovet ersätter inte urinprovet, eftersom man i huvudsak undersöker olika medel och metoder i det.

Urinprov
Största delen av dopingtesterna görs från urin. I urinproven analyseras användningen av substanser och metoder.

Blodprov
Blodprov kan tas i syfte att uppdaga användning av förbjudna substanser och metoder, för sållning eller som långtidsuppföljning för att skapa en individuell profil för idrottaren.

Blodproven tas i enlighet med den Internationella testnings- och utredningsstandarden. De tas av en person som har fått utbildning och auktoriserats av FCEI och som dessutom har yrkesutbildning inom hälso- och sjukvården och behörighet för blodprovstagning. Blodprover analyseras till exempel för tillväxthormon och olika substanser och metoder som anknyter till konstgjord blodmanipulation.

Biologiskt pass för idrottare
FCEI utnyttjar även individuella profiler som skapas för idrottarna och informationen som profilerna ger. Vissa biologiska variabler hos idrottaren följs upp regelbundet under hela idrottskarriären. Förändringar i idrottarens profil kan avslöja dopinganvändning.

I idrottarnas individuella profiler, dvs. i det så kallade biologiska passystemet för idrottare, är det frågan om att följa upp utvalda biologiska variabler (till exempel hemoglobin och hematokrit i den hematologiska profilen samt testosteron och epitestosteron i steroidprofilen) över en lång tid. Baserat på de erhållna mätresultaten bestäms en profil som används som idrottarens personliga referensvärdesintervall i stället för de tidigare, befolkningsbaserade referensvärdena.

Idrottarens biologiska passystem kan användas som ett verktyg för att inrikta kontroller och för timing. Det kan också användas för att indirekt påvisa eventuell användning av dopingsubstanser eller dopingmetoder och därmed en dopingförseelse enligt antidopingregelverket.

Katja Huotari

Katja Huotari

Kontrollchef

tfn: 040 843 3897

e-post: katja.huotari@suek.fi

Petri Koskela

Petri Koskela

Kontrollkoordinator

tfn: 040 0808 442

e-post: petri.koskela@suek.fi

Anna Rantanen

Anna Rantanen

Kontrollkoordinator

tfn: 050 353 0308

e-post: anna.rantanen@antidoping.fi

Janne Väre

Janne Väre

Kontrollkoordinator

tfn: 040 509 1377

e-post: janne.vare@suek.fi